Nostalgin står för dörren
Revolutionen har börjat!!
Jag har gjort något väldigt oväntat. Jag har införskaffat mig en teve.
Så nu har bomben briserat. Du kan andas igen.
Detta inköp handlar inte om att jag plötsligt vill börja se på teve igen, tv-tabloiderna består ändå bara av dokusåpor, deckare och reklampauser. Utan allt handlar om att jag behöver en bildskärm. På g är nämligen också det att jag ska skaffa mig lite gamla klassiska spel på Sega, typ NHL 96.
Sen hoppas jag också att detta kan innebära något för de ungdomar jag träffar på fritiden. Ibland kan en stunds spelande göra underverk tror jag.
Förhoppningsvis är du som känner för det välkommen hem till mig på en kopp kaffe och en stunds spelande inom en inte alltför lång framtid.
Tiden får utvisa om detta är var ett lyckat drag i livet...
En fråga om ord
I begynnelsen var ordet...
Alltings mening börjar med språket. Utan språket så tappas ting, människor, upplevelser och minnen på sitt innehåll. På sina definitioner. När vi sätter ord på något så börjar detta att betyda något för oss. Det är inte en slump att Gud skapade genom sitt ord.
Världens skapelse, historia, börjar med ordet. Och är det inte så för oss människor också, vår livshistoria börjar med språket. Innan vi lär oss att tala och sätta ord på saker och ting så minns vi inget, utan minnet av vår livshistoria tar sin början i och med orden. Orden ger oss meningen med själva historien.
Lyssnade på en predikan som berörde detta ämne lite grann och den var ytterst intressant. Det är spännande att minnas sitt liv, men det är också spännande att försöka minnas sina minnen. För att förklara:
De flesta av våra minnen handlar om specifika tillfällen och upplevelser. T.ex så minns jag min student. Men, jag har också fler minnen, som t.ex minnet jag har av att ligga och läsa Tolkien som tonåring. Men, och detta är intressant - jag minns inte när jag lärde mig att läsa. Jag minns bara att jag kan det. Jag kan inte placera det i tid och rum, utan jag kan bara konstatera att jag någon gång under livet lärt mig detta.
De flesta minnena härleder ifrån våra erfarenheter, men en hel del minnen (typ läsandet) kommer utifrån kunskap som vi förvärvar under livets gång. Och båda delarna behövs för att livshistorian ska få sin mening.
Kunskapen sätter ord på det vi upplevt. Orden klär erfarenheten. Utan orden, utan kunskapen så står vi där med ett liv av enbart händelser som staplats på varann. Men först när orden definierar så blir händelserna till erfarenheter som relaterar till en livshistoria.
Därför är orden så otroligt viktiga i våra liv. Det är nämligen orden som utgör essensen av livet. På samma vis är evangelium en fråga om att Ordet (Jesus) blev kött. Ordet blev vår väg för att få våra liv omdefinierade. Vår sargade livshistoria av misslyckanden och elände får i ljuset av evangeliet en helt ny innebörd, därför att ett nytt ord blir sigill över livet. En ny kunskap sätter ord på en ny erfarenhet som relaterar till en ny livshistoria, en livhistoria som är början på något nytt...
...I begynnelsen var ordet
Namnbyte att önska i passkontrollen??
Namn som inte är alltför klockrena om man funderar på att som svensk flytta över till staterna:
Urban
Bore (betyder tråkmåns)
Tore
Bernt
Gun
Rut (betyder brunstig)
I tystnaden och mörkret
Utan seende och utan tal finns ingen kommunikation. Människan är helt utlämnad åt sig själv. Och vad vore en människa utan Gud?
Att uttala ordet är att namnge, och att namnge är att relatera till. Utan namnet finns ingen relation och ingen kommunikation. Människan kan inte kommunicera med Gud om han inte säger sig sitt namn, eller uppenbarar sin person. Men det räcker inte. Gud måste även rena vår syn så att ser, han måste tända ett ljus i mörkret så att vi inte famlar oss fram.
Jesus är Ordet, och han är världens ljus. Det kanske inte är konstigt att just dessa två "titlar" finns att finna hos Jesus? Han är den som möjliggör kommunikationen genom att ge oss synen åter, och att uppenbara Gud med både ett namn och en person.
Ordet blev kött, och blev människa mitt ibland oss...det är vittnesbördet.
Equilibrium
Har under veckan fastnat lite för bandet "Equilibrium". Och det hör till ovanligheterna att jag fastnar för denna typ av agressiv musik. Men jag kan inte annat än njuta av hur vacker musik de skapar, till trots för den extrema sången som jag helt enkelt får ha överseende med i detta fall. Man kan inte alltid få allt...
Ett litet smakprov från senaste plattan i form av låten "Blut im Auge" (Ja, de sjunger på hemspråket tyska)
http://www.youtube.com/watch?v=Yom8nNqmxvQ
En annorlunda påsk
I år kom påsken nästan som en överraskning för mig. Helt plötsligt stod den för dörren, och jag hade verkligen inte förberett besöket. Därför blev det en annorlunda påsk i år. Men en mycket trevlig annorlundahet.
Långfredagen firades genom att ta med mig Björn till Kalmar på en övningskörningstur. Vädret var kanon och Björn körde bra. Och Kalmar är en fin stad att vandra runt i.
Lördagen innebar att gå upp tidigt och åka på roadtrip med Micke. Vi hade egentligen inga större planer förutom att Stockholm och lite besök hos Mickes släktingar stod på programmet. Det blev gokart (som jag vann) och premiär för mig på Pizza Hut. Sen fick vi lite komplikationer med våran bil. Följande gäller: dörren på förarsidan får icke låsas för då kommer man inte in i bilen igen, och utan att veta detta låste Micke dörren i all välmening medans jag hämtade p-biljett. Detta medförde att jag, Micke och hans kusin stod stenkastet från centralstationen och försökte dyrka upp dörren på vår egen bil. Det hela såg inte alls misstänkt ut...
Det slutade med att bärgaren fick komma och dyrka upp dörren... och kalaset gick på 1300:- . Men vad betalar man inte för lite äventyr?
Sedan bar det iväg till mina hemtrakter i Kolmården och djurparken efter att vi spenderat natten i Stavsjö. Djurparken var inte alls som jag minns den, men vi fick en lugn och skön promenad och några roliga stunder inte i Apariumet. Och jag fick återigen uppleva känslan av nostalgi, värme och en viss vemod när gamla barndomsminnen kom till mig. Att komma tillbaka är alltid som att komma hem, och att komma hem är som att färdas tillbaka i tiden en aning. Det är alltid spännande att vandra i sin egen historias fotspår. Och det krävas att vara ifrån för att uppskatta allt. Livets värde finner man inte alltid när man letar efter det, utan när man tittar i backspegeln och ser vad minnena har byggt.
Glad påsk på er!
Who Made God?
Who Made God? - Ravi Zacharia/Norman Geisler
Detta var en bok som placerar sig inom uttrycket "sisådär". Bokens kapitel är skrivna av olika författare, allt utifrån ämnet för kapitlet, och detta gör att hela boken känns spretig. Och tyvärr är inte de svar som en del av författare ger speciellt bra heller. Jag hade faktiskt förväntat mig lite mer, samtidigt som detta inte är en bok för djupdykare.
Och boken tjänar ett syfte när det kommer till att ge "enkla" svar på svåra frågor om Gud och kristen tro. Men jag rekommenderar att läsa mer och de områden som man fastnar lite extra för. De första 5 kapitel är helt klart mest läsvärda i mitt tycke. Därefter rinner boken lite ut i sanden. Och kaptilena som rör Bibeln ogillar jag rentav, först och främst för att jag upplevde att författaren till vissa delar använde cirkelresonemang för att påvisa Bibelns gudomliga ursprung, dvs argument som börjar med "Bibeln säger att..." Man kan verkligen inte, utan att begå intellektuella misstag, resonera att Bibeln kommer ifrån Gud genom att hänvisa till Bibeln.
Men jag borde också understryka att jag läste denna bok med ett aningen falnande intresse under tiden. Så jag uppmanar er att själva läsa och bilda er en egen uppfattning.
En liten stund
Tiden rinner bara iväg ibland. Det känns som att jag inte riktigt hinner med tidens tempo. Största anledningen är troligtvis brist på disciplin för att använda tiden rätt. Men jag kan överleva faktumet att jag aldrig hinner uppfylla mina drömmar, det som är desto jobbigare att leva med är det faktum att när tiden är knapp - då blir också tiden med Gud en liten del av vardagen.
Idag kom känslan av otillräcklighet ikapp mig, och tiden upplevdes enbart som fiende. Och återigen insåg jag hur välsignat det är att bara sätta sig ned och försöka tala med Jesus. En liten stund med Jesus förändrar hur man ser på den gångna dagen. Sen får folk kalla mig knäpp eller hjärntvättat, det spelar ingen roll för den lilla stunden ger precis den verkan som behövs för att tiden ska förvandlas från fiende till vän.
En glad nyhet
Ryktena är igång igen. Vi håller tummarna för att det blir verkstad av snacket. Och vad säger ryktena? Jo, att Polisskolan 8 är i arbete. Och samtliga roller är tänkta att repriseras. Det ni, det måste väl ändå vara årets största karamell att suga på?
