Filosofadam

Har nyligen avslutat läsningen av Gilber Keith Chestertons Ortodoxi, som av många anses vara hans stora klassiker. Detta är boken där Chesterton presenterar sin livsfilosofi, en filosofi som när han upptäckte den, fann han den redan vara upptäckt. Boken är en apologetisk bok, men ändå inte. Det dröjer ett bra tag in i boken innan Chesterton överhuvudtaget börjar nämna den kristna tron. Han skriver på ett humoristiskt sätt, med bilder som lockar till skratt men också till eftertanke. För mig personligen, är boken en aning svår att läsa, den kräver nämligen en del av läsaren. Men det är en bok som rymmer många guldkorn, och enbart för dessas skull är den värd att läsas.
Att boken är skriven 1908 gör att man behöver läsa med en viss nyansering, tiderna var lite annorlundare då än nu. Fast ändå känns boken väldigt aktuell. Mina understrykningar i boken blir det till att återvända till. Här kommer några exempel som jag fastnat för.

"Kort sagt hade jag alltid trott att det fanns magi i världen, men nu anade jag att det också fanns en magiker med i spelet. Och detta pekade mot en djup och omedveten känsla som alltid fanns med: att vår värld har en mening, och om det finns en mening finns det en person. Jag hade alltid upplevt livet först och främst som en berättelse, och där det finns en berättelse finns det en som berättar."

"Oscar Wilde påstod att solnedgångar inte blir uppskattade därför att vi inte kan betala för dem. Men Oscar Wilde hade fel. Vi kan betala för solnedgångar. Vi kan göra det genom att inte vara Oscar Wilde."

"Den gamla ödmjukheten var en sporre som hindrade en från att göra halt - inte en spik i stöveln som hindrade en från att gå vidare. Den gamla ödmjukheten gjorde att man tvivlade på det man gjorde, och det fick en att arbeta hårdare. Men den nya ödmjukheten gör att man tvivlar på varför man gör det, och det får en att helt sluta arbeta."

"Att acceptera allting är en övning, att förstå allting är en prövning. Diktaren söker bara rymd och vidd, en värld att sträcka ut sig i. Allt han begär är att få sticka in huvudet i himlen. Det är logikern som försöker få in himlen i huvudet. Och det är hans huvud som går i bitar."