Filosofadam

Ja då har jag återigen besökt Örebro och genomfört det obligatoriska besöket på café Bara Vara, eller besöken rättare sagt. En mycket kär återförening. Nu var det egentligen inte cafét som var den stora anledningen till besöket, utan det var min bror Isak som bor i Örebro. Men han å andra sidan var en anledning till att åka till Örebro...

På vägen till Oskarshamn svängde jag förbi Västrum och Västervik, platser som jag tillbringade min barndom på vid många tillfällen. Fick mig att återigen minnas (se förra inlägget). Saknade morfar och mormor i helgen. Men det blir ju en återförening även där, fast på andra sidan graven. Det kommer bli en ännu mera kär återförening än Bara Vara!

Plugglivet, som Isak nu lever, både lockar och skrämmer mig. På många sätt är det livet rotlöst, men det är nog allt nytt till en början. Och lite ensamt. Men samtidigt är det tid till att verkligen fördjupa sig i vissa bitar man kanske annars enbart har lyft på locket till. Som kristendomens historia, ett lock jag verkar gå och glänta på lite då och då, för jag hinner inte dyka ner i helheten.

Det har iaf varit en mycket rolig helg. En helg som innehållit mycket intern humor. Det brukar bli så när Isak, Simon och jag träffas. PS kunde inte vara med, vilket var tråkigt. En annan kille dök även denna gång upp, vilket var skruvat surrealistiskt. Och Isak bor med en ålänning och tre grabbar från Kamerun - varav en helt säkerligen är voodoo doktor, åtminstone konspirerar jag och Simon på en sådan historia.

Örebro är en trevlig stad. Punkt slut.

Gud är också trevlig.