Filosofadam

Denna vecka har varit lite av en svacka när det gäller "trons liv". Dagarna har förflutit och jag avslutar alltid med att tyst för mig själv säga: "imorgon ska jag ta tag i det där...". Imorgon verkar dock inte anlända. Nu sitter jag här med en kopp kaffe och en ny dag som inte i sin begynnelse stuckit iväg åt rätt riktning. Och det är alltid jobbigt att bromsa in och ändra kursen. Men det är självklart enbart ett emotionellt problem. Att lämna det förflutna bakom sig, även om det förflutna endast ägde rum för några timmar sen, är ju bara svårt tack vare att man fortfarande låter sina känslor fortfarande vara kvar där - i det som redant hänt och inte går att förändra.
"Trons liv" handlar om att försöka leva ut det vid varje givet ögonblick i vardagen. Ska jag lyckas med det måste jag nog våga släppa de ögonblick jag vet inte riktigt var fyllda utav "trons liv". För mig är det en uppmuntrande tanke att tro är något man kan göra precis här och nu - oavsett vad man gjorde nyss, eller igår, eller för tio år sedan. Och om en tro på Gud ska kunna kallas levande, måste den nog bestå utav mer än bara minnen (hur goda de än kan vara) och faktiskt ta sig sin plats i nuet.
Att leva är ju inte att enbart minnas, utan det är ju att varje stund ta ett nytt andetag och traska vidare  i vad man tror och hoppas är rätt riktning. Nu hinner jag tyvärr inte brodera ut detta mer, har blivit beordrad ut på stan. Så nu ska jag låta tron ta ett djupt andetag och ge den lite frisk luft.

God Jul (lite i förväg).