Fira jul med Chuck Norris - Lucka 19
"The Great Wall of China was originally built to keep Chuck Norris out. It failed miserably."
Dagens lucka får bli en fundering: varför är det så svårt att nå genombrott?
Det mesta i mitt liv är väldigt bra. Jag skulle vara en tölp om jag vid ett reflekterande skulle önska mig att ha det ännu bättre, det vore lite som att spotta livet i ansiktet och säga att "du kan bättre!".
Samtidigt märker jag att livet, om det inte arbetats på, sakta glider in i något jag skulle vilja kalla för "livsmissbruk", att jag inte förvaltar det jag har tillräckligt bra.
Livet kräver skötsel för att växa.
Det jobbiga, och det som är upphov till min inledande fråga, är att det man arbetar på aldrig tycks nå punkten då det bryter igenom, dvs. då det liksom spränger gränsen till nästa nivå. Gamla goda Super mario, och liknande spel, var ju uppbyggda som att man hela tiden skulle komma till nästa level. Misslyckades man fick man börja om på den leveln man då var på - men man behövde aldrig börja om helt från början.
Ibland känner jag att livet är lite som att vara fast på samma level. En mycket härlig level, men jag vet att det finns mer - men tycks aldrig bryta igenom dit. Och det svåra är att jag först och främst vill ta med mig många andra vidare till den nivån också, jag vill inte hamna på en level helt ensam.
Så här i juletid vill jag ännu mer försöka nå fram till människor, och nå igenom människor. Inte för min egen skull, utan för deras skull. Jag tycks ha nött nu i flera år. När bryter jag igenom?
Det var min juletidsfundering såhär sista veckan innan julafton!
Dagens animerade kortfilm
Dagens visdomsord
"I regard golf as an expensive way of playing marbles" - G.K. Chesterton
Dagens lucka får bli en fundering: varför är det så svårt att nå genombrott?
Det mesta i mitt liv är väldigt bra. Jag skulle vara en tölp om jag vid ett reflekterande skulle önska mig att ha det ännu bättre, det vore lite som att spotta livet i ansiktet och säga att "du kan bättre!".
Samtidigt märker jag att livet, om det inte arbetats på, sakta glider in i något jag skulle vilja kalla för "livsmissbruk", att jag inte förvaltar det jag har tillräckligt bra.
Livet kräver skötsel för att växa.
Det jobbiga, och det som är upphov till min inledande fråga, är att det man arbetar på aldrig tycks nå punkten då det bryter igenom, dvs. då det liksom spränger gränsen till nästa nivå. Gamla goda Super mario, och liknande spel, var ju uppbyggda som att man hela tiden skulle komma till nästa level. Misslyckades man fick man börja om på den leveln man då var på - men man behövde aldrig börja om helt från början.
Ibland känner jag att livet är lite som att vara fast på samma level. En mycket härlig level, men jag vet att det finns mer - men tycks aldrig bryta igenom dit. Och det svåra är att jag först och främst vill ta med mig många andra vidare till den nivån också, jag vill inte hamna på en level helt ensam.
Så här i juletid vill jag ännu mer försöka nå fram till människor, och nå igenom människor. Inte för min egen skull, utan för deras skull. Jag tycks ha nött nu i flera år. När bryter jag igenom?
Det var min juletidsfundering såhär sista veckan innan julafton!
Dagens animerade kortfilm
Dagens visdomsord
"I regard golf as an expensive way of playing marbles" - G.K. Chesterton
Kommentarer
Trackback