Filosofadam

Jag har fått en renessans på hockeybilder. Det är nostalgi för mig.

Har du några som ligger och skräpar där hemma. Skicka dom till mig :)

Sen har jag börjat samla på 2 saker till:
Agatha Christieböcker
och kvartettspel/supertrumf - eller som vi sa när vi vara yngre: bilkort

Ja, jag är nörd!

Senaste tiden har nog de flesta läst Birros krönikor, eller om krönikor. Han är ett känt namn i dagens mediabrus. Kanske inte helt oväntat?

Jag tänker inte försvara allt det Marcus Birro skriver, vare sig det är om religion, politik eller fotboll. Däremot undrar jag om inte "fallet Birro" för fram en hel del i ljuset som alltför länge slumrat i mörkret. Birro, som person, kanske blir den en martyr som banar väg för något nytt?

Birro skriver nog inte enbart för att lätta på hjärtat och dela med sig av sitt perspektiv av tro och sin historia dit han nu befinner sig. Han skriver nog också för att provocera. Vinkla, inte för att säga sanningen, utan för att hoppas kunna nyansera fram en sanning som är värd att begrunda och bygga utifrån.

Vad belyser det som sker kring Birro?

a) Det blir tydligt att det sekulära Sverige inte är så sekulärt som man kan tro. Religionen (för att ta det som kanske främst sekluariseringen berör) är inte något som mer och mer försvinner in i historien utan också livligt vill inta framtiden.

b) Den ateistiska livsåskådningen är långt ifrån så självklar och befriande som kanske vill framställas, främst ifrån den ny-ateistiska fåran.

c) Kristna i vårt land avslöjas som i många fall oerhört ogenomtänkta, och reagerar snarare en resonerar. I samklang med detta ser vi också hur många dock är genomtänkta och beredda att föra dialog - inte bara en argumentation.

d) Tolerans verkar vara ett ord som få vet vad det betyder. Svenskens rätta ansikte syns på kommentarsfälten sida upp och sida ner på vårt kära internet. Där ser vi hur enkelt det är att "kasta skit" och vräka ur sig sådant som få skulle våga säga ansikte mot ansikte.

Och jag tror det är den sista punkten som jag själv mest reagerar på. Vi behöver i Sverige, verkar det som, inte först och främst lära oss sanningen om religionen, ateismen, politiken eller vad det nu än är, utan vi behöver återigen lära oss att starta all dialog, samtal, diskussion osv. med det tydliga motivet kärlek & respekt. Och lägg där till en god knippe självinsikt och självdistans.

Vi behöver befrielse i vårt land. Befrielse från oss själva.

Så är det dags att blicka tillbaka och minnas de som lämnat oss under det föregående året.

Pete Postlethwaite (1946-2011)
Du har säkert sett honom i någon av de stora Hollywoodfilmerna, eller i någon mindre känd indiefilm eller BBC-serie. Nu senast kunde du se honom i bl.a Inception och The Town.
Lena Nyman (1944-2011)
Nyfiken gul blev genombrottet för henne, själv minns jag henne bäst från filmen SOPOR.
Gary Moore (1952-2011)
Hårdrockslegenden som valde bluesen istället. Evigt tacksam för Out in the Fields och Over the Hills and Far Away.
Kenneth Mars (1935-2011)
Känd för sitt samarbete med Mel Brooks. Han hade en roll i Polisskolan 6, som den korrupte borgmästaren.
Lasse Eriksson (1949-2011)
-Hjälp, det kommer schampoo ur näsan!! är en klassiker från denna komiker. Släng dig i brunnen är också minnesvärt.
Michael Gough (1916-2011)
Allas vår Alfred från de fyra första Batman-filmerna.
Elizabeth Taylor (1932-2011)
Primadonnan från Cleopatra som gift sig för sista gången med mr. Burton.
Scott Columbus (1956-2011)
Trummisen från allas vårt Manowar fick checka ut lite för tidigt.
Sidney Lumet (1924-2011)
4 Oscarsnomineringar för sin regi, till bl a Network och Domslutet.
David Wilkerson (1931-2011)
Profeten och predikanten som uppmärksammats för sina profetiska böcker, och så Korsett och stilletten förståss.
Osama bin Laden (1957-2011)
11 september glömmer vi aldrig. Inte heller 2011.
Derek Boogard (1982-2011)
NHL-busen som spelade för Wild och Rangers bl.a.
Ricky Bruch (1946-2011)
Favorit diskuskastaren med det yva håret och buskiga skägget. Kasta långt kunde han också.
Ryan Dunn (1977-2011)
Vi minns honom ifrån Jackass-filmerna och hans galna stunts.
Peter Falk (1927-2011)
Vem har inte sett detektiv Columbo?
Roberts Blossom (1924-2011)
Poeten och skådespelaren som de flesta i min generation nog minns i rollen som den mystiske men gode grannen till Kevin McCallister i Ensam hemma.
Amy Winehouse (1983-2011)
För mig är hon enbart känd för alla sina löspedlar, men hon gjorde väl bra musik också?
John Stott (1921-2011)
Teologen och prästen som kallats för den evangelikanska påven. Inte läst allt för många av hans böcker, men det jag läst det gillar jag.
Bubba Smith (1945-2011)
Allas vår Hightower från Polisskolanfilmerna. Han var även en duktig amerikanskfotbollsspelare innan han sadlade om till skådespelare.
Rick Rypien (1984-2011)
Spelade tillsammans med Sedinbröderna i Canucks ett par år. Och lite i farmarligorna därtill.
Wade Belak (1976-2011)
Bjässen som samlade ihop över 500 NHL-matcher, och ett fåtal mål.
Karlis Skrastins (1974-2011)
Lettlands stora hockeyexport, som var en av många i Lokomotiv flygkraschen.
Ruslan Salei (1974-2011)
Vitryssen som spelade många år i Detroit Red Wings.
Stefan Liv (1980-2011)
HV71 och Svenska landslaget, mer behövs inte sägas.
Brad McCrimmon (1959-2011)
Coach för Lokomotiv, och f.d. NHL-spelare med över 1000 matcher på nacken.
Pavol Demitra (1974-2011)
Efter Statsny skulle jag nog räkna Demitra som Slovakien största hockeystjärna. Vass målgörare i landslaget och NHL.
Igor Korolev (1970-2011)
Ryske hockeystjärnan som hade ett par år bort i NHL.

Alexander Karpovstev (1970-2011)

Ryske hockeystjärnan som hade en sejour i New York Rangers, och var väl lite ökänd för att ha talangen men inte karaktären att vara en storstjärna.

Per Unckel (1948-2011)

Utbildningsminister och moderaten som jag mest minns pga hans annorlunda efternamn.

Sven "Tumba" Johansson (1931-2011)

Idrottsprofieln som var proffs i både fotboll och ishockey.

Charles Napier (1936-2011)

Mannen med hakan som synts i både storfilmer och sunkiga b-filmer.

Steve Jobs (1955-2011)

Grundaren för Apple. Resten är som man säger, historia.

Moammar Gaddafi (1942-2011)

Libyens välkände diktator som till sist störtades av rebeller.

Sickan Carlsson (1915-2011)

Den folkkäre skådespelerskan som jag minns ifrån teveserien Anderssonskans Kalle.

Lasse Brandeby (1945-2011)

Blev Kurt Olsson med hela folket, och sen självklart ihågkommen från Rena rama Rolf.

Christopher Hitchens (1949-2011)

Välkänd författare och debattör som var en av de mer framträdande i den ny-ateistiska rörelsen som livligt förespråkat religionens borttagande.

Kim Jong-Il (1941-2011)

Ytterliga en stor diktator dog under året. Nordkoreas Kim, som med järnhand styrt sitt land.

Vaclav Havel (1936-2011)

Tjeckisk president och författare som nominerades till Nobels fredspris efter sina kamp för demokrati och mänskliga rättigheter.

 

Nu har så ännu ett år passerat och det är dags för mig att summera vad 2011 har betytt när det gäller film.
Det gångna året har för min egen del inneburit ovanligt lite filmtittande. Vissa månader har filmkvoten legat på kanske 2-4 filmer, och inte alltid nyutkomna filmer. Så egentligen är väl min topplista lite missvisande, då jag verkligen har missat det bästa som funnits på repertoaren.

Men en lista måste ändå göras, så här kommer topp 3 filmer, och bottenfilmen för året.


3. Apornas planet: (R)evolution
Lite otippat blev detta en film jag faktiskt tyckte om. Gillade skarpt effekterna, men framförallt hur den ganska lågmält fördes framåt till en over-the-top-actionscen. Cheesy, men ändå bra.


2. Bridesmaids
Hypad film som lyckades leva upp till förväntingarna. Det som gjorde filmen var flygplansscenen - helt klart.


1. Tintins äventyr: Enhörningens hemlighet
Matinéäventyr i högsta klass. Välgjort och fartfylld och roligt.

Och så till årets sämsta.

Breaking Dawn - Part 1
Det spelar ingen roll hur många tjejer mellan 10-18 som skriker sig hesa av eufori. Jag tänker inte tycka om denna film. Punkt slut.

Nästa år ser ut att bli lite ljusare när det kommer till höjdpunkter. Vem ser inte fram emot Dark Knight Rises och The Hobbit!!