Tid för sig själv
Jag tror vi människor generellt har underskattat strosandet och ensamheten. Åtminstone har vi lyckats få den att verka vara något onormalt. Eller så är det bara jag. För det är svårt att inte känna sig lite annorlunda när man cyklar förbi på en tandemcykel eller sitter ensam i ett hörn av ett fik, djupt försjunken i en bok. Hur det än är med den saken så tror jag vi alla behöver tillbringa mer tid för oss själva ibland - och tid som till synes är oplanerad. Låt fiket bakom hörnet komma som en trevlig överraskning, låt den soldränkta bänken invid cykelvägen bli en vän på vägen och låt varje plats bli mer än en plats som nuet enbart sveper igenom - låt dess historia bli till en upptäckt för dig.
Kommer inom några veckor ge mig iväg på en resa till ensamheten. Jag hoppas på att skyn ger mig ett behagligt väder. Dels tar jag denna tid för att skriva och reflektera (ska nästa bok bli klar så måste jag ta till drastiska metoder), men kanske allra främst för att lyssna. Det mest effektiva sätt till att inte höra, är att ständigt låta sig omslutas av en massa ljud. Att höra är att lyssna, och att lyssna är att spetsa öronen - och det är svårt att göra det när man omringas av alltför många röster.
<a href="http://kartor.eniro.se/query?&what=route&mapstate=2;15.472600;56.896200;s;9.567796144758471;59.67542396328294;21.362576311027723;54.11803105471562;875;778&mapcomp=%3B%3B%3BEnsamheten%3B%3B%3B34392%3BH%C4RADSB%C4CK%3B%3B%3B%3B%3B14.527298827241554%3B56.526012925572466%3B0%3B0%3B%3B%C4LMHULT%3Bmapsplace.285785.21%3B0&stq=0&acount=2&mwidth=875&mheight=778&addr1=%7COskarshamn%2C%2057235%20OSKARSHAMN%7C57235%7C16.45675277709961%7C57.26312255859375%7C3%7Cmapsplace%3B2816527%3B21%7C%7C%7C%7C&addr2=%7CEnsamheten%20%2C%2034392%20H%C4RADSB%C4CK%7C34392%7C14.527298827241554%7C56.526012925572466%7C5%7Cmaps_place%3B285785%3B21%7C%7CA%7C%7C&fromSearch=Oskarshamn,%2057235%20OSKARSHAMN&toSearch=Ensamheten%20,%2034392%20H%C4RADSB%C4CK&calculationMode=fastest#">Från Oskarshamn till Ensamheten</a>, jag hoppas att du får en trevlig vistelse.
Vet inte vad det är du försöker skicka för länk Andreas. Jag kommer iaf enbart fram till eniro.
Ska förresten avnjuta en kopp Sumatra Gayo Mountain nu...
Av länkens test att tyda så är det en vägbeskrivning till byn Ensamheten uppe i Lappland Andreas är ute efter. Platsen är mest känd för att "Armbryterskan från Ensamheten" kommer därifrån.
Det skulle vara en karta till Ensamheten, Älmhult. Ville inte välja den nordligaste Ensamheten, det blir så ensligt och lätt att irra bort sig.
Sumatra Gayo Mountain, fint... Drack upp mina sista bönor av det kaffet i helgen. Nu testar jag ett nytt: Panama Café De Eleta. 75 kr för 250 gram, lite väl dyrt enligt mig - det finns billigare kaffesorter jag gillar bättre. Jag skickar inte någon länk till kaffet, litar inte längre riktigt på länkar i dina bloggkommentarer...
Jaså, de finns fler. Varför åka kort när man kan åka långt (ju längre desto ensammare?).
Så länge man inte säger vilken Ensamheten man åker till borde det bli tillräckligt ensamt. Åker man till ett Ensamheten som ligger nära har man ju närmre hem till gemenskapen när den gräsliga hemlängtan slår till. Risken för att åka vilse är mindre och bensinkostnaden lägre. Man bör även väga in miljöpåverkan.
Du är så politisk korrekt.
Annars tycker jag ensamheten slår en kraftigare när man vet att man också är långt bort ifrån civilisationen och dess trygga mark, särskilt om man är vilse i pannkakan också.
Åker man till den nordligare dokumentär-Ensamheten så är det klart att det antingen slår kraftigare, dvs. om man är otrevlig... Invånarna verkade enligt dokumentären vara väldigt mysiga och skulle nog inte gå till attack, men alla har vi ju en gräns - frågan är dock om Adam är kapabel att passera nord-Ensamhetens tålamodsgräns. Klarar han inte av det så slår det nog inte alls.
Adam, ett gott råd: slå först. Låter du dem slå först så finns det en risk att du inte får slå alls. Armbrytare är starka, hur slagkraftiga de är låter jag vara osagt - men det är dumt att chansa.
Tack Jona och Andreas för er trevliga dialog, jag ska ta med mig det ni sagt när jag ger mig iväg på min resa.
Men ni tog nå miitt inlägg lite för bokstavligt. Och så skrev jag ensamheten med litet e, vilket hade varit felaktig om det handlade om ett egennamn. Det borde väl språkpolisen Andreas förstått :P
Skicka gärna ett vykort, eller två.
Mitt försvarstal: det kunde ha varit en typo.
Vart går då denna resa (för den är väl inte en inre?) om man får fråga?
Den kommer med stor sannolikhet gå till ett vindskydd någonstans i kolmårdskogarna.
Det kommer alltså innebära att vi byter plats ett tag. Jag kommer ner sön-mån och du åker hit.
