Filosofadam

Ibland undrar jag om jag inte talar illa, eller med ren svenska - snackar skit. Det är, så att säga, den breda vägen, att tala om det negativa hos andra. Den smala vägen är därmed när man lyfter upp det goda hos varandra istället.
Jag har märkt i mitt eget liv att "skitsnacket" inte grundar sig i att jag vill tala illa om andra, utan mer i att jag inte vill tala illa om mig själv. Det underförstådda budskapet när jag talar nedsättande om en annan, är att lyfta fram att jag inte är så själv. Och det måhända är sant, men sanning ska alltid paketeras och levereras på ett sunt och riktigt sätt. Skitsnack är helt enkelt ett sätt att blanda sanningen med ett snedvridet perspektiv (det påmminner lite som när man tar kort på sig själv i dunkelt ljus, och ser snyggare ut enbart för att detaljerna inte syns).

Hur som helst så känner jag själv att jag måste förnya mig mer när det gäller mitt tal. Tungan är som bekant en eld, och en dag kommer den elden att inte kunna kontrolleras, och då blir det till en brand.