Filosofadam

"Ingen får förakta dig för att du är ung, utan var ett föredöme för de troende i ord och gärning, i kärlek, trohet och renhet" - 1 Timoteusbrevet 4:12

Hur är man ett föredöme?

Ord:
Jag tror inte vi alltid förstår hur viktiga våra ord är. Man kan men endast ett litet ord förstöra en livslång relation. Och man kan med ett enda litet ord få en människa att känna sig som den viktigaste personen i världen. Så nog är det bra att man kan vara ett föredöme i sina ord.
Ibland tar vi det nästan som en rättighet att få säga vad som helst till vem som helst och om vad som helst. Vi har ju ändå yttrandefrihet i Sverige. Men kanske vi borde ändå lära oss att hålla vakt på tungan? Själv vet jag hur lätt jag har att ironisera över det mesta, och så säga det där skämtet som man vet, om man tänker efter, inte alls är speciellt vettigt - eller föredömligt. Och så i nästa stund håller jag tillbaka de där orden som skulle vara så viktiga att säga, men som är så jobbiga att säga för att allt kan misstolkas. Men kanske är det så att vi är rädda för att ge varandra beröm och uppmuntran för att vi är så ovana vid det, och är man ovan vid något så blir det också svårt att hantera.

Gärningar:
Stämmer det jag gör överens med det jag säger? Det är alltid lätt att säga att man tycker om alla människor, men det kanske är motsatsen man visar när det väl kommer till kritan?
Och en annan sak som är viktigt när det kommer till att vara föredömlig i gärningar är vad du och jag gör när ingen annan ser. Det är inte bara gärningarna som syns som räknas. Det finns ju en liten paradox i våra liv, nämligen: att när vi gör dåliga saker vill vi inte att någon ska se, men när vi gör bra saker vill vi synas. Hur skulle våra liv förändras om vi gjorde bra saker när ingen såg oss, och "vågade" göra dåliga saker helt öppet?

Kärlek:
Tror att detta handlar mycket om varför vi visar kärlek. Det är alltid enkelt att älska och visa kärlek när man själv vinner på det, men att älska dom som inte förtjänar det, eller när vi själva inte tjänar på det, då är det mycket svårare - men desto mer föredömligt.

Trohet:
I vår tid finns det få föredömen när det kommer till trohet. Och det handlar inte enbart om kärleksrelationer. Snarare tror jag att det berör mycket mer i livet än vad vi tror. Vi lever i en tid där allting går att byta ut när vi tröttnat på det. Att vara trogen en partner är inte allt. Det handlar om att vara trogen bland dom man rör sig med. Att komma i tid är t ex något som handlar om trogenhet. Att låta bli att skvallra gör det också. Ord som kontinuitet och lojalitet är ord som mer och mer tappat mark i vårt samhälle. Vi förändrar när det passar, även om det innebär att vi bryter de band som vi kanske borde vara mer trogna åt.

Renhet:
Att leva rent är ett komplext uppdrag. Det finns så mycket inom detta som uppfattas privat och något som man helst vill sköta själv och utan att andra ska säga hur man ska vara. Jag tror att just den inställningen är grund för problemet. Om vi verkligen ska vara föredömen när det kommer till renhet, då behöver vi tillåta att andra ser igenom oss och får mandat att tycka och säga.

Det är en ständig utmaning för oss alla att se oss själva som föredömen. Ofta vågar vi nog inte, för vi vet att vi då behöver förändra saker i våra liv. Men vi måste nog också våga vara ärliga mot oss själva och varandra. Vill vi förändra saker och ting? Det är lätt ibland att svara ja på den frågan. Den svåra frågan är dock: är vi beredda att göra det som krävs av mig för att förändring ska ske?