GT

Har precis avslutat läsningen av boken "Is God a moral monster - Making sense of the Old Testament god" skriven av Paul Copan. Högst intressant läsning (och det slumpande så att bokens ämne blivit aktuellt genom diskussioner här på bloggen).

Jag tänker inte redogöra för de slutsatser som Copan kommer fram till, utan snarare bara ge en kort resumé över vad boken tar upp för något. Den som finner frågorna intressanta bör kolla upp boken, då den ger en hel del perspektiv i det hela.
Copan inleder med att måla upp ny-ateismens frågeställningar och slutledningar om Jehova, den kristna guden. Har man läst Dawkins "Illusionen om Gud" så vet man ungefär HUR ny-ateismen ser på Jehova.
Copan menar att problemet med Dawkins, Hitchens, Harris, Dennett och andra som förespråkar ny-ateismen inte på något sätt satt sig in i det dom kritiserar, för det är mestadels kritik de framför.
För egen del har mitt läsande av GT fått mig att förundras över hur DETTA skulle kunna vara den Gud av kärlek som kristna förespråkar (ja, som jag själv förespråkar). Denna bok erbjuder att lyfta på locket till en hel del svåra stycken i GT, och även om jag inte alltid hänger med eller håller med så är det intressant att se hur det som till en början kan verka vara helt uppåt vägarna galet - faktiskt har sina orsaker och inte nödvändigtvis behöver omkullkasta tron på en kärleksfull Gud.
Frågeställningar som tas upp är bl.a:
- Var kvinnor mindre värda bland judarna?
- Var slavar och kvinnor ägodelar man kunde göra vad som helst med?
- Varför skulle Abraham få budet att offra sin son Isak?
- Hur ska man förstå alla lagar om rent och orent?
- Beordrade Gud etnisk rensning när Israeliterna intog det förlovade landet?
- Tillför religion enbart ondska till världen?
Mycket mer tas upp. Jag rekommenderar att läsa boken och bilda sig sin egen uppfattning.
Det som jag personligen tyckte var allra mest intressant var de 3 kapitlena som berörde frågor om Kanaaniterna och de påstådda folkmord och slakt som Gud gav order om att göra.
Det var min korta resumé
Punkt

Boktips

Påbörjade igår att läsa om G.K. Chestertons klassiker Ortodoxi.

Det är sådana författare som får mig att vilja skriva.

Det är sådana böcker som ger mig hopp om livet med tron.

Så har du inte läst den, läs den. Jag skulle vilja påstå att den håller ungefär samma nivå som C.S. Lewis klassiker Kan man vara kristen?

Och varför ska alla stora författare ha dubbelnamn?


O me of little faith

 O ME OF LITTLE FAITH - Jason Boyett

Har ganska nyligen läst ut denna lilla pocketbok på lite runt 200 sidor. Rekommenderar den. Inte för att den på något sätt ger svar på en massa frågor om den kristna tron, eller för att den skulle vara teologiskt korrekt. Den är nog inte ens politiskt korrekt.
Jag rekommenderar den för att den är ärlig. Och för att om jag aldrig blir färdig med min egen bok så är detta lite av en prototyp på hur jag tänker mig den. Det är alltid skönt att läsa böcker som berättar en historia från vardagen. Rakt och enkelt. Inga krusiduller.

Denna bok kan man summera med ordet tvivel. Precis som titeln antyder. Även om författarens egna resa mellan tvivel och tro har gjorts i det amerikanska landskapet kan jag känna igen mig i mycket. Dels i hur mycket av ens olika tvivel som finns där enbart för att "kyrkan" fick en att tro på ett visst sätt. Tron är ursprunget till tvivlet. Och det första (sunda?) tecknet på att man börjat tro på något är att man i nästa andetag sätter igång att tvivla på detta. Åtminstone är det så det fungerar för mig.

Löftet ifrån Bibeln är ju som bekant "sök och du skall finna". Det intressanta är att versen (läs hela stycket i Matt 7:7-11) förutsätter att det finns något att söka efter. Tro är inget som bara finns, det är något vi finner - och i så fall måste tvivel vara en given följeslagare på den vägen.

Men varför har då kyrkan fått oss tvivlare att känna oss som andra-nivås kristna (eller kanske tredje, femte, tjugotredje osv.)? Av någon outgrundlig anledning verkar tvivel i många kretsar blivit en fråga om anseende. Någonstans på resans gång blev tvivel oförenligt med tro - och ett nytt släkte fariséer föddes.

Därför behövs böcker som Jason Boyetts. Därför behöver jag böcker som Jason Boyetts. För att återigen få öppnade ögon och se det vackra i en människa som tvivlar, det gudomliga i ett liv som söker.


The God Question

  

Har precis avslutat läsningen av boken The God Question, skriven av J.P. Moreland. Mitt spontana intryck av boken var till en början lite skeptiskt, jag tycker Moreland "körde på" lite för mycket, och gav en kanske alltför självsäker vinkling av bokens frågor.
Samtidigt är det kanske just ett sådant sätt att bemöta läsaren som ibland behövs. Att som författare våga stå för en grundsyn på tillvaron är viktigt. Själva kan jag märka att jag alltid försöker förklara grunderna om och om igen, och missar på så sätt att komma framåt i samtalet med någon/några.

Men efter en liten trevande inledningen där Moreland lägger upp ett upplägg som i korta drag går ut på att vi i västvärlden (och främst inriktat på Amerika) är de som historiskt sett har det allra bäst, men ändå är vi som allra mest olycklig. Jakten på lycka är bokens startpunkt.

Därefter svänger Moreland in på ett par kapiel som adresserar en hel del filosofiska och vetenskapliga frågor kring Gud, Guds existens och Jesus Kristus. Här tycke jag personligen att boken är som allra mest intressant, och det beror antagligen på att jag hellre grötar ner mig i sådana ämnesområden.
Moreland lyckas på ett bra sätt, trots väldigt komprimerat, lyfta fram intressanta aspekter och perspektiv kring dessa frågor. Och han gör det tydligt, och med tyngd. Till viss del skulle man kunna plocka ut dessa kapitel och nästintill läsa dom såsom en fristående mini-bok.

Sen övergår Moreland till att delge sin mycket personliga vandring till tro, och genom tro. Positivt självklart, att han delar även rikt ifrån sitt eget liv. Det gör att boken inte enbart blir en författad bok, utan att orden också representerar en medmänniska.
Denna del av boken sammanflätas sedan med den avslutande delen som handlar om hur läsaren kan själv erfara det Moreland erfarit. Här tycker jag boken sticker iväg lite åt fel håll. Åtminstone upplever jag det så. En hel del av de "vittnesbörd" som Moreland hänvisar till kan sticka i ögonen på en del, då hans slutsatser ibland är lite onyanserade.

Att tro på Gud är inte så lätt som en bok kan få det till att låta. Och att som författare balansera mellan att skapa tro och skapa tvivel är inte en enkel uppgift. Jag tycker Moreland rent teoretiskt lyckas, men när de praktiska tipsen kommer så vacklar det lite. Men det är en genuin bok, som jag absolut kan tänka mig att rekommendera. Men, man bör läsa den utifrån förståelsen av att det är en amerikan som sriver till amerikaner.




Måste köpa ny bokhylla

Jag har en starkt känsla långt inom mig som viskar till mig: "man ska läsa de böcker man har innan man köper nya". Jag gör mitt yttersta för att trycka undan den rösten. Jag vill ju köpa nya böcker. Det finns en stor stimulans i att sprätta upp ett wellpappaket från adlibris och bläddra loss i ett par nyinköpta böcker. Nya böcker har förmågan att få mig att känna mig intellektuella enbart genom att placeras i min hand. Och för att inte tala om känslan när man öppnar boken och läser kapitlernas titlar och iakktar bokens disposition och inandas lukten från en alldeles oanvänd bok. Det är njutningsbart. Och det är nördigt.

Nu har jag återigen köpt nya böcker som du förstår. Och för att du ska hålla dig uppdaterad över vad jag har i mitt egna lilla bibliotek där hemma så följer här en liten bokbriefing.

The God Question av J.P. Moreland
Har precis börjat läsa denna bok, och det kan hända att en fylligare rescension dyker upp här på bloggen vid ett senare, utläst, tillfälle. Detta är en bok som behandlar en del filosofiska resonemang kring skapelsen och Guds existens. Även ett komprimerat, men fullt övergreppande och handgripligt, material kring personen Jesus är med. Syftet med boken är att ge en intellektuell grund över den kristna tron, och ett personligt vittnesbörd (med lämplig förklaring) om det kristna livet - så att man som läsare kan finna ett liv med mening. Utgångsläget är att vi i väst har det bättre än någonsin, men är samtidigt mer deprimerade än någonsin. Hittintils gillar jag boken. Den började lite segt och kändes inte klockren, men har utvecklas till mycket trevlig läsning.

Elvis som hötorgskonst av Rob Bell
Jag har hört mycket gott om denna bok och tänkte att det var dags att faktiskt köpa den. Den verkar vara en ärlig, vardaglig och klok bok om det kristna tron och livet. Ska bli kul läsning!

Inga enkla frågor av William Lane Craig
Äntligen översätts en av Craigs böcker till svenska. Det innebär att jag helt enkelt måste köpa den. Denna bok är nog ett naturlig val när det vankas översättning då den behandlar aktuella ämnen för oss i Sverige. De svåra frågorna som titeln referar till är frågor kring abort, homosexualitet, lidande, ondska, tvivel och anspråket att Jesus är den enda vägen. Troligtvis är det inte en djupdykar bok men säkerligen en bok som levererar bra grunder att stå på.

Who Was Jesus? av Tom Wright
En liten nätt bok från början av 90-talet som är ett gensvar på kritiska röster kring personen Jesus. Ytterliga kanske bra material i sökandet efter vem Jesus verkligen var?

Paul av N.T. Wright
Wright har kommit att bli en av mina senaste favoriter på författare vars böcker jag mer än gärna kolla närmare på. Detta är, från Wrights sida, en studie av Paulus och hans sätt att tänka och se världen. Antagligen är detta en bok som kräver sin tid och sitt engagemang, och jag hoppas kunna ge boken bådadera inom sinom tid.

After You Believe av N.T. Wright
Återigen Wright, återigen en bok jag ser fram emot. Boken är en fristående fortsättning på Wrights andra två böcker, Simply Christian och Surprised by Hope. Böcker som jag tyckte om, och som jag ämnar läsa om - och kanske t o m läsa alla tre i kronologisk ordning. Det kanske dröjer helt enkelt innan denna bok dyker upp i form av en rescension på bloggen. Hur som helst så är detta en bok som bollar tankar kring hur vi kristna ska leva här och nu.

The Prodigal God av Timothy Keller
För er som uppmärksammat det så har jag en följetång på bloggen som baseras på en annan av Kellers böcker, detta är således en författare jag fastnat för. "The Prodigal God" är en kort liten bok som tar läsaren med på en vandring genom liknelsen om den förlorade sonen (the prodigal son, för er som inte är lingvistiskt insatta :P).

The New Testament Documents - Are They Reliable? av F.F. Bruce
Alla tunga böcker verkar ha författare med dubbel-initialer, det verkar höra till. Men det hör egentligen inte till här.
Den framlidne Bruce var en av de stora inom bibelkritik och bibelkommentarer. Detta är en modern klassiker inom Nya Testamentet studier. Är NT pålitiga dokument, är NT sanning? Läs denna bok och du får lite mer kött på benen.

The Christian Atheist av Craig Groeschel
Har aldrig hört talas om författaren, och titeln "den kristne ateisten" fångade mitt intresse - och mitt bankkonto fick betala för det. Jag tycker det verkar vara en vettig bok som berättar om sådant som inte kanske alltför ofta benämns, åtminstone har jag aldrig stött på en bok som så grundligt har detta som tema. Det hela handlar om hur man som kristen tror på Gud, men lever som om man inte gjorde det. Gapet mellan tro och efterlevnad är påtagligt i Sverige, och i mitt eget liv ibland, därför blir detta intressant läsning.

Atheist Delusions av David Bentley Hart
När David Bentley Hart har skrivit några fler böcker och blivit lite mer "legendarisk" då kommer han byta namn, då kommer han heta D.B. Hart istället.
En bok skriven som underlag för debatten med ateister. Det ligger i tiden. Aldrig förr har väl den ateistiska och den humanistiska rösten utmanat den kristna. Hart skriver för den som vill ta del av debatten och visa att den kristna tron bygger på en stadig grund, medans ateismens grund skakar. En av de nyinköpta böckerna jag ser mest fram emot att få läsa.

Nu står kaffet klart och böckerna är redo att bli använda. Läs gärna du också så har jag en sparringpartner bland idéerna.

Bläddra lugnt...


Harry Potter

Har nu till sist läst ut hela Harry Potter-serien. Finally. Någonstans i mitten av alla böcker var det lite trögt, men det hela avklarades ändå på ett par månader. Här följer några få tankar kring dessa böcker.

För det första är det en serie böcker som förändrar jämns med vägen. Kanske det också är den naturliga utvecklingen i och med att huvudfigurerna också förändras under historiens gång. Hur som helst tycker jag att de sista böckerna också är de bästa, och också de böcker som bjuder på störst djup och eftertanke.

Harry Potter är ingen Sagan om Ringen, men det hade jag inte förväntat mig heller. Å andra sidan leverar Potter en mer lättsam underhållning, där Sagan om Ringen är mer svårtuggad.
När jag nu ser tillbaka på hela Potter-serien och liksom summerar dess handling och figurer, så kan jag inte annat än medge att storyn tilltalar mig.

Visst, böckerna är fyllda av ganska simpel humor (men det är ju min humor också ibland) och en del rent filosofiska krumbukter (jag kan inte riktigt smält tidsresorna i bok nr 3). Men sen är också böckerna fyllda av barnsliga äventyr, spännande mysterium och smarta drag. På minus sidan för storyn är att den ibland vill säga lite för mycket, vissa sekvenser i storyn får inte sin fulla förklaring utan blir ytligt hanterade och lämnar läsaren med kanske alltför lite information. Men på plus sidan är historien så omfångsrik att man som läsare, med sin egen fantasi, ryms mellan raderna och får plats att bli en del i historien.

Av alla figurer i Potter så är det inte Harry, Hermione, Ron eller Dumbledore som jag fastnar för mest. Inte heller alla biroller som dyker upp längs vägen. Och när bokens sista sida är läst kan jag inte än annat att få känslan att bokens huvudperson är - Snape. Genom hela historien är Snape den person som man som läsare borde sympatisera minst med, men som man efter sista sidan - borde sympatisera mest med. Detta spann mellan fall och upphöjdhet gör Snape till en fängslande karaktär. Och han är en sådan karaktär som jag fastnar för - dessa personer som får den otacksamma rollen, men som gör allt med hjärtat och, precis som Harry konstaterar, som visar prov på det största modet av dom alla.

Den största spänningen var inte att få lösningen på kampen mellan Voldemort och Potter, utan att förstå mysteriet med Snape. Eller vad tycker du?

 

Reasonable Faith

 Reasonable Faith - William Lane Craig

Med ett inbjudande omslag var det med stora förväntingar som jag tog tag i läsandet av denna bok. William Lane Craig har sedan en tid tillbaka väckt mitt intresse genom en hel del citat och kommentarer ifrån andra böcker. Och efter att läst denna bok förstår jag varför han omnämns lite här och var, för detta är, i mitt tycke, en utomordentlig författare inom apologetiken.

Boken tar upp det mesta som behövs för grundläggande kunskaper inom kristen apologetik. Är man intresserad av ämnet så är detta en bok att gräva ner näsan i - om man orkar med det engelska språket, och de ibland ganska invecklade partierna. 

William Lane Craig delar upp sin bok i fem olika delar:
a) Tron
Detta kapitel behandlar frågan om hur vi kan veta att den kristna tron är sann. Och det är ett kapitel som kanske kan verka vara besmittad med lite cirkelresonemang, där Craig menar att Den Helige Ande är skälet till att vi kan veta att kristendomen är sann. Men läs och begrunda är mitt tips

b) Människan
Craig går vidare och målar upp hur mänsklighetens situation ser ut - med eller utan Gud. Kaptilet handlar om hur ett liv utan Gud blir praktiskt/filosofiskt omöjligt att leva - om man verkligen ska följa vad ateismen lär. Personligen är det ämnen som intresserar mig och slutledningarna som Craig tar är talande och häpnadsväckande i sig, samtidigt som dess sanningar kan verka vara avlägsna det vardagliga livet. Men ateismens yttersta filosofi är också omöjlig att till fullo leva ut - vilket ockå är en stark antydan på nödvändigheten av att Gud måste existera.

c) Gud
Efter detta kommer gigantkapitlet om Guds existens kontra icke-existens. Craig målar upp hur man genom historien funderar kring frågan om Gud, och han visar med bilder och modeller på olika sätt att försöka bevisa eller motbevisa Guds existens och att förklara Universum.
Stundtals riktigt tungt att läsa, mycket pga engelskan och de, redan på svenska, invecklade ämnesområdena.

d) Skapelse
Kapitlet handlar inte om hur allting kommit till, det tas snarare upp under föregående kapitel, utan detta kapitel tar upp frågor kring hur vi kan veta historia, och om mirakler är möjliga.
Delen om Historia är intressant och matnyttigt, och delen om mirakler är svårbegriplig på sina håll men också väldigt förtydligande över hur förutfattade meningar det finns om miraklers omöjlighet.

e) Kristus
Boken avslutas med att skriva om Kristus. Har han funnits? Var han Gud? Har han uppstått? På många sätt tycker jag detta kapitel är det allra viktigaste, för kristendomen står och faller på Kristus. "Bevisa" sanningen om Jesus Kristus och du har en stadig grund att bygga din kristna tro på - eller den största och vettigaste anledningen att överge samma tro.

Apologetik behövs idag i Sverige. Få människor är insatta - desto fler tror jag är intresserade av att få veta. När man läser en sådan här bok inser man djupet av hur vi förlorat en sund undervisning kring dessa ämnen i skolan.
Svensken idag behöver inte ta ställning till Gud, därför där finns inget att ta ställning till. Gud är varken skyldig eller oskyldig - för ingen har ställt honom mot väggen. Men det finns fakta att lägga fram, det finns sanningar som måste predikas så att människor kan ta ställning.

Sen är faran med apologetik att allt blir argument och bevisföring som slutar i smutskastning och beteckningsindelningar. Vi får aldrig glömma att all sanning i världen först och främst ska visas - inte sägas. Man kan bevisa att Jesus uppstod från de döda, men vad hjälper det om kyrkan beter sig som om den fortfarande ligger kvar i graven?


Väntan på Gud

Simone Weil - Väntan på Gud

Har i dagarna läst ut min första bok skriven av Simone Weil, en författarinna som jag genom citat från andra böcker blivit lite intresserad av att läsa. Nu har så skett.
Boken är en sammanställning av Weils brev och essäer, men man kan ändå i det mesta känna att de olika kaptilena följer varandra - om inte i det specifika ämnet så definitivt i stilen.

För min egen del var detta en så kallad "guldklimpsbok", dvs. det mesta talar inte alls till mig, men så rätt vad det är dyker några rader upp som fångar intresset. Det gör att boken som helhet inte blir något speciellt för mig, men en helhet som måste läsas för att inte missa de små guldkornen som finns bland raderna att finna.

Weil skriver, i mitt tycke, på ett svårbegripligt vis och med en gammalmodig stil (visserligen inte konstigt med tanke på hennes samtid), och detta gör att en hel del stycken kräver sitt fokus för att förstås - ett fokus jag inte själv kände mig villig att ge under min läsning.

Tycker dock att var och en som är intresserad av de mer filosofiska och kontemplativa nyanserna av tron bör läsa Weil. Hon följer inte strömmen utan levererar en hel del, kanske kontroversiella, tankar, men hon serverar framförallt en genuin gudslängtan som, även om den inte ger alla svaren, uppmuntrar till ett eget, mer djupare, sökande efter Gud.

Och en bok, oavsett hur, som lyckas vända läsarens ansikte mot Gud, är en bok väl värd att läsas.


Who Made God?

 
Who Made God? - Ravi Zacharia/Norman Geisler

Detta var en bok som placerar sig inom uttrycket "sisådär". Bokens kapitel är skrivna av olika författare, allt utifrån ämnet för kapitlet, och detta gör att hela boken känns spretig. Och tyvärr är inte de svar som en del av författare ger speciellt bra heller. Jag hade faktiskt förväntat mig lite mer, samtidigt som detta inte är en bok för djupdykare.

Och boken tjänar ett syfte när det kommer till att ge "enkla" svar på svåra frågor om Gud och kristen tro. Men jag rekommenderar att läsa mer och de områden som man fastnar lite extra för. De första 5 kapitel är helt klart mest läsvärda i mitt tycke. Därefter rinner boken lite ut i sanden. Och kaptilena som rör Bibeln ogillar jag rentav, först och främst för att jag upplevde att författaren till vissa delar använde cirkelresonemang för att påvisa Bibelns gudomliga ursprung, dvs argument som börjar med "Bibeln säger att..." Man kan verkligen inte, utan att begå intellektuella misstag, resonera att Bibeln kommer ifrån Gud genom att hänvisa till Bibeln.

Men jag borde också understryka att jag läste denna bok med ett aningen falnande intresse under tiden. Så jag uppmanar er att själva läsa och bilda er en egen uppfattning.


Grabben i kuvösen bredvid

Grabben i kuvösen bredvid - Jonas Helgesson

Det tog lite tid. Men nu är boken utläst. Jag kan dock inte upphöra fascineras av - inte boken - utan av Jonas. Att få läsa hans berättelse är som att se ett manus till en sådan där amerikansk TV-film som visas på dålig sändningstid, och som, om man tar sig tiden att se, inte glömmer.
(Ett mysterium att de filmer som visas på bästa sändningstid sällan erbjuder samma varma kvalité)

Boken är väldigt enkelt skriven. Och väldigt bra skriven. Jonas berättar med humor och enorm självdistans om sitt liv som CP-skadad. Hela boken är ett stort bevis på att man kan besegra ett handikapp, och att ett handikapp inte behöver göra livet till ett sämre liv.
Framförallt upplevde jag, när jag läste boken, att det egentligen inte är Jonas som är handikappad, utan vi andra. Det största handikappet mänskligheten lider av är att inte se livets potential.

Detta är en bok som verkligen uppmuntrar och styrker. Den inspirerade i alla fall mig till att fortsätta försöka leva och göra livet gladare för andra - och till att fortsätta försöka skriva. Jag hoppas innerligt att Jonas Helgesson skriver en ny bok om sitt liv om ett tiotal år eller sisådär, så att vi återigen kan få läsa om hans nya segrar i livet.


Jesus hemliga budskap



THE SECRET MESSAGE OF JESUS - BRIAN D. MCLAREN

Så var det återigen dags för en ny bokreflektion. Denna gång har jag letat fram 2007 års julklapp från familjen. Av någon outgrundlig anledning har jag inte tagit mig för att läsa denna bok förrän nu. McLaren har genom sina tidigare böcker blivit lite av en favorit.

I denna bok utgår McLaren mycket ifrån Jesus liknelser, och framförallt liknelserna om Guds rike. "Det hemliga budskapet" handlar om riket, och om hur det förmedlas genom liknelser. Och dess liknelser fyller syftet att vi som lyssnar ställs i ett beroende till Jesus - om vi vill förstå hans budskap.

Jesus serverar inte svar. Han stillar inte vår nyfikenhet, utan snarare försöker han skapa mer nyfikenhet. Och detta är väl vad som är att vänta om allting handlar om att ha en relation med Gud. Istället för att ge oss tydliga svar som försäkrar vår kunskap om Gud, så skapar han en längtan i oss att lära känna Gud. Det är en otroligt stor skillnad.

McLarens bok bär på guldkorn för tanken. Den utmanar till att förändra sina perspektiv, och den ger tydliga riktlinjer för att omsätta förnyade tankegångar till praktik.
Samtidigt så märker man att McLaren lever i ett formande och en ödmjukhet. Detta är inte en bok som säger: så här är det, utan den uttrycker sig mer med: kan det vara så här?

Personligen gillar jag McLarens tidigar böcker mer, men det är för att dom behandlar lite mer filosofiska och existensiella frågeställningar. Denna bok är mer vardaglig och praktiskt - och därmed antagligen otroligt mycket viktigare :)

Läsvärd och tänkvärd, och inbjudande till samtal och reflektion. Så summerar jag denna bok. Och har du aldrig läst något av McLaren så tycker jag definitivt det är dags att börja göra det.


Simply Christian

 
Simply Christian - Why Christianity Makes Sense 
N.T. Wright

Läste ut denna bok för några veckor sedan. Jag fångades av bokens inbjudande layout, som försiktigt åberopar en stunds kaffedrickande i gungstolen - vilken tur att jag äger både kaffe och gungstol! Men den fångade även mitt intresse för att den är skriven av en britt och att boken jämförts med C.S. Lewis klassiker, Kan man vara kristen?, också det en brittisk författare.

Författaren försöker i denna bok påvisa Guds existens genom att peka på att det finns ett eko av en röst i denna vår värld, och vi ser det genom vårt rop efter rättvisa, törsten efter andlighet, behovet av gemenskap och det vackra i världen. Wright menar att inom alla dessa områden upptäcker vi en brist och ett sökande, som att vi letar oss fram till en källa till allting - och den källan menar Wright är Gud - och den Gud som uppenbarat sig själ i Jesus Kristus.

Efter att ha vikt ut spelplanen ägnar Wright sin tid åt att förklara Kristus i ljuset av den judiska historien om messias, och därefter avslutar han med att spegla kristendomen i ljuset av Kristus.

"The difficulty is that speaking of God in anything like the Christian sense is like staring into the sun. It's dazzling. It's easier, actually, to look away from the sun itself and to enjoy the fact that, once it's well and truly risen, you can see everything else clearly."

Detta tycker jag belyser (!) vad det handlar om att försöka förklara Gud. Gud själv går inte att beskåda, utan att vända bort blicken - det handlar om att låta sig beskåda världen och se Gud genom allting annat.
Denna bok var för mig ytterliga ett vedträ på elden för mitt intresse i att försöka finna perspektiv och nyanser av min kristna tro. Boken stärkte helt klart min tro, och den gav mig mer längtan efter att komma igång mer med mitt egna skrivande.

För dig som ställer frågor om kristen tro så rekommenderar jag boken, men den kan uppfattas som lite luddig på sina håll och en aningens repeterande. Men Wright är en författare jag nog ska försöka hitta lite fler böcker med, och hoppas att någon av hans böcker snart ska översättas till svenska.

Ett bra citat från boken som får avsluta denna korta recension:

"Faith can't be forced, but unfaith can be challenged."




Lord or Legend?

Varning! Detta blir en bokrecension och en livsreflektion sammanflätat till ett inlägg. Bara ifall nu någon förväntade sig något mer...

Jag har precis läst ut Lord or Legend? Wrestling with the Jesus Dilemma av Gregory Boyd och Paul Rhodes Eddy. En bok som på ett lättillgängligt och kortfattat vis tar upp frågor kring den historiske Jesus och Bibelns trovärdighet m.m.
Min alldeles spontana reaktion på boken är att den borde verkligen läsas av den intresserade, den kritiske och den tvivlande. För den här boken levererar bra svar. Boyd, tycker jag alltid har ett behagligt sätt att skriva på och lyckas förmedla svar med tyngd i, och utan att hamna i gråzonerna där svaren oftast betraktas som tunna ursäkter eller filosofiska ordlekar.
Detta handlar inte om en bok som kommer "bevisa" att Gud existerar, däremot ger den starka skäl till att acceptera den bild som Bibeln ger av Jesus som historiskt tillförlitlig. Och det är detta som gör att boken utmanar. Att vifta bort Jesus med diverse argument, som till fasaden verkar hålla, är en ganska enkel sak att göra. Men detta är en bok som knackar hål på fasaden, och inte vid ett ställe utan flera. Och vad gör man när man ställs inför faktumet att Jesus inte är en legend, utan en historisk sanning? Kan man ignorera hans röst, eller vända blicken från hans korsfästelse?
Det hela liknar till sist det man gjorde som tonåring när man hittade på nya och nya ursäkter för att inte komma till skolan, men till sist fick man inse att man var tvungen att ta sig dit - oavsett om man ville eller inte.

Men vad gör jag med Jesus? Speciellt när jag har den kunskap om den historiska ramen som finns att få?
Risken med att fråga mycket är att du till sist finner svaret som du inte kan går runt, utan måste ta ställning till. Och för mig har frågorna kring Jesus sannerligen leverat svar som gör att jag inte kan titta bort, och bara leva på som om allt var som innan. Historien om Jesus verkar vara den historia som vi alla går och bär på inombords, men kanske inte alltid lyckas finna rätt ord för att berätta.

Eller som bokens författare skriver:
"Jesus is the reality all authors of myths and legends, together with the rest of us, dream of. If we are honest with ourselves, and if we grasp the depth of the good news this story embodies, something quite like the Jesus story is what we hope to be true. Yet, most amazingly, as we've seen throughout this work, this story gives us reason to believe it is historically true. We have reason, therefore, to conclude that this story is, at the same time, both true myth and true history."

Och jag summerar med samma ord som boken summerar med:
"What will you choose to believe, and how will you choose to live? However you answer this question, you are exercising faith."

 

De gnostiska evangelierna



The Gnostic Gospels - De gnostiska evangelierna

Nu har jag precis avslutat min läsning av denna bok. Boken tar, av titeln att döma, upp ämnet gnosticism, och det med utgångspunkt från fynden vid Nag Hammadi på 40-talet då flertalet papyrusrullar hittades.
Huvudfrågan i boken är frågan om religiös auktoritet. Är den kristendom vi idag känner verkligen den sanna kristendomen? Är bilden av Jesus en bild som blivit framvald i historien av de som ägde majoritet?

Jag tycker boken absolut är värd att läsas - men man bör läsa den med lite förkunskaper i ämnet, åtminstone tycker jag det. Dels är den en aningen rörig på sina håll, och är man ouppmärksam (som jag ibland är) så tappar man tråden lätt. Det är inte alltid man förstår vissa partiers relevans. Men det är en bra bok som ger en bra inblick i gnosticismen, däremot en sämre inblick i den övriga kristna fåran, den ortodoxa kristendomen.

Ganska tydligt ser man en skillnad mellan de gnostiska skrifterna och de kanoniska skrifterna. Fokuset i gnosticismen är aldrig egentligen Gud, utan människan. Visst finns det stycken i kanon som upplevs gnostiska och vice versa i de gnostiska skrifterna. Men det stora särskiljandet är grunden, där gnosticismen menar att sanningen finns i oss, vi behöver bara upptäcka den. Ortodox kristen tro menar att sanningen är Kristus, och att vi behöver omvända oss till honom. Därför kan jag personligen inte se att gnosticism och ortodoxi kan vara kompletterande material - något som jag tycker boken försöker förmedla. Smörgåsbord är inte min påse när det kommer till sanning.

Men vad är sann kristendom, och är Bibeln en trovärdig auktoritet när det gäller Jesus? Hade kyrkofäderna rätt? Nej, inte i allt. Men jag har en känsla av att mycket av det vi tycker ser ut som ett rent maktspel i historien, kanske egentligen behöver läsas utifrån ett religiöst klimat helt olikt vårt. Kanske är det därför som de gnostiska tankarna tilltalar oss, för de talar för det individualistiska. Medans den ortodoxa kristendomen talar till individen. Gnosticism kräver ingen omvändelse utan enbart uppenbarelse (gnosis), något som aldrig egentligen blir stötande eller auktorativt. Ortodoxin utmanar jaget, och stöter därmed emot den punkt i oss som vill fortsätta vara den ledande auktoriteten.
Kristendomens historia var kanske många gånger en fråga om vems tolkning av tron som var den gällande och auktorativ. Men kanske den stora kampen handlade om jagets plats i hierarkin, och i ljuset av det så tycker jag inte det är konstigt att ortodoxin får motstånd.

Nåja, nu har jag skrivit fritt. Det blev en annorlunda rescension. Frågorna finns kvar, och detta var inte sista boken jag läser som berör ämnet. Hoppas jag lyckades belysa något i mitt inläg i vilket fall.

För vidare tips på bra källor om gnosticism rekommenderas varm de två första albumena av Avantasia ;)

So long...

Sporadiska tankar om Spår

Igår kväll var jag på besök hemma i Norrköping för att besöka en cafékväll. Och jag var en av huvudattraktionerna för kvällen! Jag hade blivit ditbjuden för att berätta lite om min bok Spår som jag skrev för ungefär ett och ett halvt år sedan. Det var en spännande upplevelse. Det är alltid lite obekvämt att stå inför folk och höra sina egna ord bli upplästa, ännu värre var det när jag själv fick läsa upp stycken ur boken. Men det var ändå väldigt givande.
Dels var det kul att få så många positiva reaktioner som jag fick (och att även ett bokförlag var positiva) och alla böcker som jag fick signera. Men framförallt tyckte jag det var givande för att jag på nytt fick läsa min bok - och slås av att texterna i boken fortfarande är levande för mig. Mycket har förändrats sen jag skrev boken, men mycket är också detsamma. Att försöka revidare boken skulle forma fram en slutprodukt som inte längre skulle vara samma bok. Men ändå. Bokens titel skulle då bli en bra symbolik över vad som en reviderad upplaga skulle innehålla av den gamla. Spåren sitter kvar. Spåren av Gud likaså. Det svåra är inte alltid att finna och identifiera spåren, utan att ha modet nog att följa i spårens riktning.

Nu sitter jag och läser lite spridda delar i min egen bok. Det är ofta jag stannar till och får fundera: vad betyder det är för mig idag?

"Jesus sa att: "den som försöker bevara sitt liv, ska mista det". Om Jaget får styra, blir vårt liv ett försök att bevara det vi finner. Men en dag ska allt visa sig vara lönlöst och istället för att bevara så förlorar vi allt. Att förneka sig själv är att släppa taget om "sitt", för att inse att allt är "Hans". Det är då som Gud lovar att vi verkligen ska finna livet, när all vår trygghet och förtröstan finns oss honom. När jag inte längre bär kronan som står för vem jag är, utan jag bär korset som visar vem han är. Då vandrar jag självförnekelsens väg. Vägen som leder oss framåt mot en dag då vi verkligen ska finna livet, och bevara det. Den dagen ska alla tårar torkas från våra ansikten. Den dagen möter Sonen oss, för att för en sista gång tvätta våra leriga och såriga fötter."

"Kanske vi behöver bli barn på nytt när det gäller vårt förhållande till tron? Kanske jag behöver närma oss bönen som om jag aldrig bett förut, Bibeln som om jag läser den för första gången. De tidigare erfarenheterna läggs bort och jag står "naken" inför Gud och tron. Jag blir beroende av hans ledning och hjälp. Herre, lär mig be, lär mig leva!
Kanske är det detta som Gud söker, människor som gör sig svaga och sårbara, för att det är i hans styrka och förmåga det sedan ska ske? Ett kristet liv borde aldrig bli rutinmässigt. Ett kristet liv borde kanske vara ett liv där man, varje morgon vaknar som om gårdagen inte funnits, och man får på nytt lära sig ta sina första stapplande steg i tro?"

"Vi vill gärna att Bibeln ska vara en skattkarta, som leder oss till lycka och välgång. Men Bibeln är en karta som visar hur Gud har vandrat för att finna oss, och hur vi, nu med Guds hjälp, ska vandra tillbaka samma väg som han vandrat."

"Som kristna måste vi våga bli till åtlöjen. Om vi inte visar oss, så kan vi vara säkra på att vi aldrig blir förföljda för vår tro, men vi kommer då aldrig att bli efterföljda för den heller."

Ja, jag måste medge att min bok ger mig själv en hel del att tänka på! Och jag blir rejält motiverad till att återigen försöka skriva färdigt allt det som jag sitter på genom tankar, citat, pappersfragment och datafiler. Materialet finns, men det behöver bara redigeras och till stor del förmeras så att det passar bokformatet.
Under kvällen spånande jag lite skämtsamt om en titel på en uppföljare, här är några förslag:
Spår 2 - spåren leder vidare
Urspårad
Spårlöst försvunnen - en vandring i trons landskap

Den som lever får se när nästa bok hittar dagens ljus. Det löftet kan jag stå för!


Vilken Jesus ska man tro på?



Den första av de senaste inköpta böckerna är nu läst. Jag valde att ta mig an Lee Strobels, Vilken Jesus ska man tro på?, och detta är min recension:
Lee Strobel är, skulle jag säga, en populär-författare då hans böcker är lättlästa och smidigt strukturerade för läsaren. Därav är också Strobel en av de få författare inom "genren" som får sina böcker översatta på svenska. Strobel var en gång i tiden ateist men valde att vid sin frus omvändelse till kristen tro, börja undersöka kristendomen sanningsanspråk. Han blev då själv kristen.
Denna bok skulle kunna ses som en fortsättning på hans tidigare bok, Fallet Jesus. Det är i och med flertalet nyaktuella frågeställningar kring Jesus som Strobel valt att skriva denna bok. Boken är uppbyggd av sex kapitel, som alla är intervjuer med olika forskare inom det ämne som kapitlet tar upp. Jag får helt enkelt ge en liten kommentar till varje kapitel i boken.

Det första tar upp frågor kring Jesus historiska identitet. På senare tid har det blivit aktuellt med andra källor än Bibeln som berättar om Jesus, och utifrån dessa källor får man en helt annan bild av Jesus än den klassiska kristna bilden. Kritikerna menar att dessa källor är minst lika trovärdiga, och att kyrkan har försökt dölja dess fakta om Jesus. Om något sådant skulle vara sant så kan vi ju lista ut konsekvenserna - den kristna tron skulle vara byggd på vinklade budskap.
Personligen tycker jag detta kapitel berör intressant frågor, och en hel del svåra. När böcker och media hävdar att det finns fler evangelier som blivit "utröstade" osv. så är det inte självklart att man vet vad man ska svara.  Boken tar främst upp Tomasevangliet, Petrusevangliet, Marias evangelium, Det hemliga Markusevangeliet, Judas evangelium och Jesusskrifterna. Craig A. Evans, som är Strobels intervjuoffer, lyckas på ett tydligt sätt visa att dessa, och andra källor, inte är trovärdiga när det gäller bilden av Jesus. Samtidigt styrker han bevisen för att Bibelns fyra evangelier faktiskt är trovärdiga, och med stark tilltro berättar de om den verklige Jesus.

Det andra kapitel rör frågan om hur Nya Testamentet har förts vidare genom generationerna, och kritiker menar att på vägens gång har manuskripten förändrats - alltför att få fram den bild av Jesus som idag är den kristna trons grund.
Ett intressant kapitel som kastar en hel del ljus över antika skrifter och hur de kopierades och fördes vidare. Framförallt lyckas kapitlet visa att vi kan med stor sannolikhet veta att det vi idag läser i nya testamentet, också är vad som skrevs av dess författare - och inte ändringar och tillägg på vägen.

Tredje kapitlet behandlar Jesus uppståndelse. Har uppståndelsen verkligen ägt rum? Michael Licona heter intervjuoffret denna gång, och han presenterar en bra bevisföring. Genom att ge oss 5 historiska faktum menar Licona att den bästa förklaringen på vad som hände är att Jesus, trots all vår skepcis till under, verkligen uppstod från de döda. Efter dessa 5, för övrigt övertygande faktum, går Licona djupare och analyserar flertalet av de kritiska ståndpunkter som finns inom området.

Det fjärde kapitlet tar upp de ifrågasättningar som hävdar att det mesta kring Jesus är hämtat från andra religioner och kulter som fanns innan kristendomen. T.ex hävdas det att Jesuskaraktären finns även i Mithraskulten och att den kristna tron är en imitation eller till mycket en likhet med flertalet andra kulter/religioner. Edwin Yamauchi, som bland annat är författare till 88 stycken essäer om mithraism, gnosticism och andra ämnen, är den som besvarar Strobels kritiska frågor. Detta kapitel var extra intressant för mig, i och med att jag helt nyligen fick bemöta dessa typer av frågor och fick se en dokumentären Zeitgeist som hävdar den nämnda kritikens ståndpunkter.
På ett tydligt sätt visas det att det mesta av kritiken bygger på bluff eller felaktiga slutsatser. Det hela rör sig snarare om att nyare förgreningar inom olika kulter har hämtat/imiterat ifrån den kristna tron.

Femte kapitlet tar upp frågan om Jesus verkligen uppfyllde de messianska profetiorna. Slutsatsen i kapitlet är tydlig: det finns ingen annan som skulle kunna ha uppfyllt profetiorna, eller som skulle kunna, förutom just Jesus.

Det sista och sjätte kapitlet berör frågor om relativism och sanning, där vi idag ser att Jesus kan vara helt olika beroende på vem man frågar. Paul Copan summerar: "vad vi än tror om Jesus, så påverkar det inte vem han är".

Vad ska jag säga om boken?
Boken lyckas med att förmedla svar på en hel del krångliga frågor på ett enkelt och lärorikt vis. Och jag tycker att det är en given bok att läsa om man vill ha en övergripande titt kring dessa frågor och områden. Strobel lyckas med att ge ett brett synfält på olika forskare, kristna som icke-kristna. Däremot skulle jag tycka att han borde intervjua några av de icke-kristna lite mer på djupet, i denna bok dyker de endast upp som tillfälliga citat - som fungerar som utgångspunkt i bokens intervjuer. Sen tycker jag alltid att det är lite svårt att ta till sig historiska svar, jag har nämligen ingen möjlighet att kolla upp trovärdigheten. Det handlar till sist om att försöka få flera perspektiv på samma frågor och väga sannolikheter och få tilltro till forskares slutsatser.

Nästa bok för läsning blir Elaine Pagels, De gnostiska evangelierna. En bok, vars författare, jag vet inte drar de slutsatser som de ovannämda forskare gör. Blir intressant...

RSS 2.0